Allmänna och geografiska
uppgifter |
 |
|
Landareal: 56.542 km2
Havsareal: 31.067 km2
Folkmängd: 4.381.352
Huvudstad: Zagreb, 770.058 invanare
Kustlängd: 5.835 km, varav 4.058 km strandlängd öar och
skär
Antal öar och skär: 1.185 - varav 67 bebodda öar,
de största är Krk och Cres
Högsta punkt: Dinara 1.831 m.ö.h
Klimat:
- inland: kontinentalt klimat med varma, torra somrar och
milda, fuktiga vintrar
- fjällen: svala somrar och harda vintrar med mycket snö
- kusten: medelhavsklimat med varma, torra somrar och milda,
fuktiga vintrar
- genomsnitt temperatur i januari:
inland fran -1 till 3° C; fjällen fran -5 till 0° C;kusten
fran 5 till 10°C
- genomsnitt temperatur i juli:
inland fran 22 till 26° C; fjällen fran 15 till 20°C; kusten
fran 26 till 30°C
Folkgrupper: de flesta är Kroater, minoritetsgrupper
är Serber, Muslimer, Slovener, Italienare och Tjecker
Religion: romerska katoliker, mindre antal ortodoxer
och muslimer
Officiellt sprak: kroatiska, latinsk alfabet
|
Grundläggande historia |
 |
|
Ca. 400 ar fK - grundande av grekiska kolonier pa adriatiska
öar
Ca. 100 ar fK - Romarna styr över den östra delen av Adriatiska
havet
305 - den romerska kejsaren Diocletian börjar bo i sitt palats
i den nuvarande staden Split
Ca. ar 600- bosätter sig kroater i nuvarande Kroatien
852 - den fursten Trpimir skriver det första officiella dokument
där Kroatien nämns för första gangen
925 - den kroatiska kungen Tomislav som förenat Pannonien och
Dalmatien nämns för första gangen
1102 - efter döden av den sista kroatiska kungen Petar Svacic
ingar Kroatien union med Ungern
1527 - pa grund av turkarnas härjningar bestämmer sig kroatiska
parlamentet att ge tronen till huset Habsburg
1699 - Kroatien befrias fran turkarna
1815 - efter fransmännens korta styre blir nästan hela nuvarande
Kroatien del av Habsburgs monarki
1847 - kroatiska blir Kroatiens officiella sprak
1848 - ban Josip Jelaèiæ försvarar Kroatien mot ungersk ockupation
och förenar alla kroatiska regioner
1918 - efter första världskriget da Österrike-Ungern kollapsar
blir Kroatien del av Serbernas, Kroaternas och Slovenernas Kungarike
(senare kallad Jugoslavien)
1941 - tyska och italienska trupper invaderar Jugoslavien. Partisanernas
motstand leds av kroatiska antifascister.
1945 - federativ socialistisk republik Jugoslavien bildas, med
Kroatien som en av 6 delrepubliker
1990 - det första demokratiska valet efter andravärlds kriget
halls
1991 - Kroatien deklarerar sin självständighet. Serbernas uppror
börjar med hjälp av jugoslavisk armé fran Belgrad
1992 - Kroatien blir medlem av Förenade Nationerna
1995 - kroatiska armén stoppar den serbiska framfarten
2001 - Kroatien ingar ett stabiliserings- och associeringsavtal
med EU
Historiskt och kulturellt
arv |
 |
|
Kroatien har manga kulturhistoriska sevärdheter som arv fran
viktiga historiska händelser och blandning av olika kulturella
paverkan. Kusten karakteriseras av medelhavskultur, antika och
medeltida monument, sakral kulturarv och ett flertal väl bevarade
typiska medelhavsstäder. Norra Kroatien är del av mitteuropeisk
kulturkrets med förhistoriska fyndigheter, gamla fästningar
och slott fran medeltiden, samt barock arkitektur.
BELEC - Sta Maria Snjezna kyrka fran 1600 och 1700-talet,
med dyrbara barocka dekorationer
DUBROVNIK - en av de bäst bevarade medeltidens städer
pa Medelhavet, byggd mellan 1200 och 1500-talet, helt bevarade
stadsmurar med bastioner, palats "Knežev dvor", katedral, palats
Sponza, franciskanernas kloster, fästning Lovrijenac. Gamla
stan är del av Unescos världsarv
ÐAKOVO - biskop J. J. Strossmayers katedral fran 1800-talet
HLEBINE - en by nära orten Koprivnica, känd för kroatisk
naiv konst
HVAR - väl bevarad historisk stad fran 1400-talet med
stadsmurar och den äldste europeiska teater som grundades 1612
KNIN - medeltidens fästning ovanför staden; en av de
rikaste arkeologiska omraden i Kroatien
KRAPINA - paleontologiskt omrade Hušnjakovo, en av de
viktigaste fyndorterna för neandertalmänniska i hela världen
LEPOGLAVA -paulinernas kloster med Sta Maria kyrka, där
första högskolan i Kroatien grundades
MARIJA BISTRICA - pilgrimscentrum med Sta Maria kyrka
MOTOVUN - en pittoresk medeltidens museumstad pa toppen
av berg
NIN - gamla kroatiska kyrkor St Kors och St Niklas fran
1000-talet
OSIJEK - historisk stadskärna Tvrða med byggnader fran
1700 och 1800-talet
OSOR pa ön Cres - en liten historisk stad med antika
och medeltida byggnader och bevarade stadsmurar
OTAVICE nära Drniš i Dalmatinska zagora - familj Mestrovics
mausoleum
PAG - väl bevarad stadskärna fran 1400-talet
POREÈ - historisk stadskärna; Euphrasiusbasilikan fran
500-talet finns med pa Unescos världsarvslista
PULA - romersk amfiteater, världens tredje största i
sitt slag; romersk Porta aurea
RIJEKA - gammal borg pa Trsat och Sta Maria Loretta kyrka
som är en viktig pilgrimsplats
ROVINJ - historisk stadskärna med Sta Euphemia kyrka
fran 1700-talet
SOLIN - arkeologisk fyndplats med lämningar av den stora
romerska staden Salona och tidiga kristna monument
SPLIT - historisk stadskärna med Diokletianska palatsen
som är ett av de bäst bevarade romerska monument och finns med
pa Unescos världsarvslista; St Dujams katedral och andra viktiga
sevärdheter
ŠIBENIK - historisk stadskärna med väl känd St Jakobs
renässanskatedral som byggdes av Juraj Dalmatinac och Nikola
Firentinac; palats och kyrkor
TRAKOŠÆAN - ett slott ovanför sjön Trakoscan
TROGIR - historisk ö-stad; katedral fran 1200-talet är
del av Unescos världsarv
VARAŽDIN - väl bevarad barock stadskärna; palats, kyrkor
och kloster; Gamla stan och kyrkogard fran 1800-talet med unik
hortikultur
VELIKI TABOR i Hrvatsko zagorje - fran 1500-talet, bäst
bevarad renässansfästning i Kroatien
VUKOVAR - förhistorisk arkeologisk fyndplats Vucedol
som är en av de viktigaste neolitiska fyndplatserna i Europa;
slottet Eltz var mycket skadat under serbisk ockupation 1991
ZADAR - historisk stad med bevarade stadsmurar och ett
flertal antika och medeltida monument - romersk forum och unik
sfärisk St Donats kyrka fran 800-talet
ZAGREB - medeltidens övre stadsdelar och Kaptol, Donji
grad fran 1800-talet med stadsparker i form av en hästsko; katedral
|
De viktigaste museerna |
 |
|
DUBROVNIK - Arkeologiska museet,
Etnografiska museet, Modernhistoriska museet, Maritima museet,
Katedralens skattkammare, Marin Drzics hus
ÈAKOVEC - Medjimurjes museum
GOSPIÆ - Likas museum, i närheten ligger ocksa Nikola
Teslas födelseort Smiljan där du kan titta pa hans biografisk
samling
HLEBINE - Museum för naiv konst, Ivan Generalics museumsamling
KARLOVAC - Karlovac stadsmuseum
KLANJEC - skulptören Antun Augustincics galleri
KRAPINA - Evolutionsmuseet och fyndort för skelettlämningar
av urmänniskan Husnjakovo, Ljudevit Gajs museum
KUMROVEC - Staro selo - ett unikt folk museum med originella
bönders hus och Josip Broz Titos hus
MAKARSKA - Malakologiskt museum (kollektion av havssnäckor),
Makarskas stadsmuseum
OSIJEK - Slavoniens museum, Galleri för bildkonst
PAZIN - Istriens folk museum, Pazins stadsmuseum
PULA - Istriens arkeologiska museum, Istriens historiska
museum
SPLIT - Museum för kroatiska arkeologiska monument, Splits
arkeologiska museum, skulptören Ivan Mestrovics galleri
TRAKOŠÆAN - Slottet Trakoscan - slottsmuseum med en stor
samling av historiska vapen
VARAŽDIN - Varazdins stadsmuseum i Gamla stan - Historisk
avdelning och Entomologisk avdelning
ZADAR - Zadars arkeologiska museum, Zadars folk museum,
Maritima museet, Permanent utställning över sakral konst
ZAGREB - Arkeologiska museet, Etnografiska museet, Kroatiskt
museum för naiv konst, Galleri för modern konst, Zagrebs stadsmuseum,
Mimara museum med alla tiders artefakter, Museum för konst och
hantverk, Naturvetenskapligt museum, Museum för modern konst,
Strossmayers galleri med gamla mästares konstverk, Tekniskt
museum
|
Kulturevenemang |
 |
|
DUBROVNIK - Dubrovniks sommarfestival
- teater- och musikevenemang (juli-augusti)
ÐAKOVO - Ðakovaèki vezovi - folkfestival av slavonsk
folkkultur (juli)
GROŽNJAN - mitt i Istrien - Musikkvällar i Groznjan (juli-augusti)
ÐURÐEVAC - Picokijada - folklorefestival (juni)
KRK - Krks sommarfestival - klassiska konserter (juli-augusti)
OSOR - pa ön Cres, Musikkvällar i Osor (juli-augusti)
SINJ - Sinjska alka, riddartävling (augusti)
SPLIT - Splits sommarfestival, teater- och musikevenemang
(juli-augusti)
ŠIBENIK - Internationell barnfestival (juni-juli)
VARAŽDIN - Varazdins barock kvällar (september-oktober)
VINKOVCI - Vinkovaèke jeseni - höst festival av slavonsk
folklore (september)
ZAGREB - Zagrebs sommarfestival (juli-augusti), Internationell
festival av avantgarde teater (juni-juli), Internationell folklorefestival
(juli), Biennal av modern musik (april), Internationell dockteaterfestival
(augusti-september), Världens festival av tecknade filmer (juni)
CRIKVENICA, DUBROVNIK, LASTOVO, NOVI VINODOLSKI, RIJEKA,
SAMOBOR, SENJ - Karneval (januari-februari, i Novi Vinodolski
och Senj ocksa i juli och augusti)
|
Kända kroater |
 |
|
BOŠKOVIÆ, RUÐER (1711-1787.) fysiker, matematiker och
astronom, en av de mest lärda männen under hans tid, företrädare
för modern fysik, grundare av dynamisk atomism
BROZ-TITO, JOSIP (1892-1980.) politiker och statsman,
organiserade antifascistisk motstandsrörelse i det forna Jugoslavien
under andra världskriget
DRŽIÆ, MARIN (1508-1567.) författare; Dubrovniks krönikör,
en av de största komediförfattarna under renässansen (Molieres
företrädare)
GENERALIÆ, IVAN (1914-1992.) naiv malare; grundare av
världskänd malarskola i Hlebin
GETALDIÆ, MARIN GHETALDUS (1566-1606.) matematiker, känd
för att ha använt algebra i geometri, pionjär i tillverkning
av linser
GUNDULIÆ, IVAN (1589-1638.) författare; känd för sin
epos "Osman" som förhärligar frihet i Dubrovniks republik
KLOVIÆ, JULIJE (1498-1578.) malare, den mest kända europeiska
miniatyristen, malade för paven och familjen Medici i Florens
KRLEŽA, MIROSLAV (1893-1981.) den mest kända moderna
kroatiska författaren och en av de mest berömda mellaneuropeiska
författarna under första halvan av 1900-talet, grundare av kroatisk
lexikografi
LISINSKI, VATROSLAV (1819-1854.) kompositör, skrev den
första kroatiska operan "Kärlek och elakhet" 1846.
LUPIS, IVAN (1813-1875.) marinofficer fran Rijeka, uppfinnare
av torped som tillverkats första gangen i Whitehead fabrik i
Rijeka 1866
MARIN (4. stoljeæe) mejslare fran ön Rab, grundare av
San Marino, den första republiken i Europa
MEŠTROVIÆ, IVAN (1883-1962.) välkänd kroatisk skulptör,
känd för sina stora monumentala statyer med nationell tematik;
arbetade i Förenade staterna, hans mest kända staty är "Indianer"
i Chicago
PENKALA, SLAVOLJUB (1871-1922.) uppfinnare av penna 1906,
samt det första kroatiska flyg med dubbelsits
POLO, MARCO (1254-1324.) äventyrare och forskare fran
Venedig, "upptäckte" Kina; enligt nagra teorier var han av kroatisk
härkomst (fran ön Korcula)
PRELOG, VLADIMIR (1906-1998.) kemist, arbetade i Schweiz,
Nobelpristagare i kemi 1975
RADIÆ, STJEPAN (1871-1928.) politiker, grundare av Kroatiska
bondepartiet (HSS), demokrat och kämpare för Kroatiens frihet;
dödad i attentat i nationalförsamling av Kungariket Jugoslavien
RUŽIÈKA, LAVOSLAV (1887-1976.) kemist, arbetade i Schweiz,
Nobelpristagare i kemi 1939
SCHWARTZ, DAVID (1852-1897.) konstruktör till flygmaskin
med metallkonstruktion; Ferdinand Zeppelin köpte hans ritningar
och konstruerade flygmaskin som bär hans namn
STARÈEVIÆ, ANTE (1823-1896.) politiker, grundare av Rättspartiet
(HSP), föresprakare för Kroatiens fullständiga självständighet;
kallad "landets fader"
STEPINAC, ALOJZIJE (1898-1960.) ärkebiskop i Zagreb,
kardinal och teolog, brännmärkte fascistiska förföljelser under
andra världskriget; infangad efter etablerandet av kommunism.
Dog i fängelse. Upphöjts till martyr (beatifikation 1998).
TESLA, NIKOLA (1856-1943.) fysiker, arbetade i Förenade
staterna, en av de största upptäckarna inom elektronikomrade;
projekterade det första vattenkraftverk med generator för växelström
pa Niagarafallen, lade grunden till radiotekniken; enhet för
magnetisk flödestäthet heter tesla (T)
TUÐMAN, FRANJO (1922-1999.) politiker och historiker,
deltog i antifascistisk rörelse, kämpade för kroatiska nationella
intresse och stötte sig med kommunistisk regim; grundade Kroatiska
demokratiska unionen (HDZ) som vann det första valet 1990, den
första kroatiska presidenten
VRANÈIÆ, FAUST (1551-1617.) uppfinnare, filosof och lexikograf;
berömd för manga tekniska uppfinningar, till exempel fallskärm
VUÈETIÆ, IVAN (1858-1925.) en av uppfinnarna av daktiloskopi,
läran om fingeravtryck
|
Nationalparker |
 |
|
BRIJUNI - tva större och tolv sma öar pa västra sidan
av Istrien; medelhavsvegetation, zoologisk trädgard, antikens
kulturarv. Pa grund av dess skönhet har de öarna varit manga
statsmäns favorit semesterort redan fran början av 1900-talet.
KORNATI - den mest splittrade ögruppen pa Medelhavet,
bestar av 140 obebodda öar, sma öar och klippor, en verklig
labyrint av hav och sten med ovanliga stenformer, nautikers
favorit destination; marinan Piskera finns mitt i nationalparken,
atta andra marinor är ganska nära
KRKA - en av de vackraste kroatiska aarna, delen mellan
örter Knin och Skradin deklarerats till nationalpark; djupa
kanjoner; sjöar; av manga vattenfall är Skradinski buk och Roški
slap mest kända. Ön Visovac med franciskanernas kloster ligger
mellan dem där an breddas till en sjö.
MLJET - en ö sydvästerut fran Dubrovnik; västra sidan
av ön är en nationalpark med tva djupa vikar som kallas för
sjöar pa grund av deras mycket smal förbindelse med det öppna
havet; rik medelhavsvegetation, dyrbara antika monument och
ett benediktinernas kloster fran 1100-talet pa ön mitt i viken.
PAKLENICA - nationalpark pa södra sidan av den högsta
kroatiska fjället (Velebit); sträcks fran de högsta toppar till
havet; tva mäktiga kanjoner (Velika Paklenica och Mala Paklenica);
ovanliga stenformer, grottor, rikedom av djur- och växtarter;
monumental sten som kallas för "Aniæa Kuk" är en av de mest
populära träningsplatserna för klättringsövningar
PLITVICE SJÖARNA - den vackraste och mest kända kroatiska
nationalparken, finns med pa Unescos världsarvslista; ligger
vid huvudväg som förbinder Zagreb och Dalmatien; 16 sma sjöar
är förbundna med naturliga vattenfall; täta tall- och bokskogar,
nästan som urskogar; manga djurarter (även björnar); transport
för besökare organiseras med speciella sightseeing bilar och
elektriska färjor.
RISNJAK - skogligt fjäll norrut fran staden Rijeka, innebär
an Kupas källa; pa grund av dess vacker belägenhet mellan Alperna
och Dinara finns det olika djur- och växtarter inom ett ganska
litet omrade, sa som björn, lodjur, vilda getter, hjortar, örnar...
skogens skönhet och vackra utsikter lockar manga klättrare.
NORRA VELEBIT- mest lockande och mest spännande
delen av fjället Velebit. Innehaller naturreservaten Rozanski
kuk och Hajducki kuk med ovanliga stenformer, en berömd botanisk
trädgard och Lukas grotta som är en av de djupaste i världen.
|
Naturparker |
 |
|
Naturparker är stora orörda eller
kultiverade omrade med estetiska, ekologiska, utbildande, kulturella,
historiska, turistiska och rekreativa värde.
BIOKOVO - ett imponerande fjäll ovanför Makarska rivieran;
ett rikt djur- och växtliv, vackra utsikter
KOPAÈKI RIT - stor vatmark vid floden Dravas mynning
i floden Donau, rikt djur- och växtliv, vatmarksfaglar, hjortar
och vilda svin
LONJSKO POLJE - en av de största europeiska vatmarkerna
vid floden Sava, österut fran orten Sisak; stora ekskogar, rik
fagelfauna, särskilt manga storkar
MEDVEDNICA - bergsomrade ovanför Zagreb och dess viktigaste
rekreativt omrade; bevarade bok- och ädelgranskog, spännande
grottor och djupa dalar
TELAŠÆICA - lang smal vik pa ön Dugi otok, nära nationalparken
Kornati, seglares destination; en liten sjö bredvid havet; de
högsta kroatiska klipporna (upp till 180 m)
VELEBIT - det högsta och vackraste kroatiskt fjäll; pa
grund av unikt landskap, samt djur- och växtliv är det med i
Världens nätverk för Biosfär reservat; det största skyddade
omradet i landet, innehaller nationalparkerna Paklenica och
Norra Velebit
ŽUMBERAK-SAMOBORKO GORJE - bergsomrade västerut fran
Zagreb, breda ängar, pittoreska byar med djupa kanjoner och
vackert landskap
PAPUK - det största berget i Slavonien, mycket skogligt
UÈKA - ett fjäll pa östra sidan av Istrien, ovanför Kvarner
rivieran. Intressanta landskap och rik flora, fantastiska utsikter.
VRANSKO JEZERO - den största sjön i Kroatien, nära staden
Zadar; pa grund av havets närhet är den rik med bade salt- och
sötvattensfisk, manga fagelarter. |
Övriga skyddade naturomraden |
 |
|
- tva naturreservat
- 73 särskilda naturomraden (botaniska, geomorfologiska,
hydrologiska, ichtyologiska, ornitologiska, maritima, zoologiska,
skogliga), 27 parkskogar, 28 särskilda landskap, 75 naturliga
fenomen(geologiska, geomorfologiska, hydrologiska, paleontologiska,
ovanliga träd) och 120 hortikulturella omrade (arboretum,
botaniska trädgardar, parker, träd och dungar)
- total yta av skyddade omraden är 4.585 km2,
8 % av Kroatiens yta; 380 djur- och 44 växtarter är skyddade
Andra viktiga kroatiska landskap:
FLODEN DRAVA - floden är en av de längsta i Europa och
en ganska stor del rekommenderats för Världens biosfär reservat
med internationellt skydd
FLODEN DOBRA - i Karlovac, känd för dess renhet, fiskrikedom,
samt mäktiga kanjoner och forsar där rafting, kajaking och kanoting
organiseras
FLODEN MREŽNICA - i Karlovac, med manga vackra vattenfall;
kanjoner och lockande badplatser
BIJELE STIJENE och SAMARSKE STIJENE (KLIPPOR)
- pa fjället Bjelolasica i Gorski kotar; flertal konstiga stenformer
i ett vilt och skogligt landskap, naturreservat
VRAŽJI PROLAZ - i Skrad i Gorski kotar; pittoresk trang
kanjon med en skrämmande smal väg i klippan; vid ingang i kanjonen
finns det ett lockande vattenfall Zeleni vir
LIMSKI ZALJEV (VIK I LIM) - pittoresk djup havsvik pa
västra sidan av Istrien, paminner om norska fjordar
FLODEN GACKA - i Lika nära orten Otoèac; med mysiga källor
och gamla vattenkvarnar, känd som en av de mest populära platser
där man kan fiska foreller
ZLATNI RAT i BOL pa ön BRAÈ - enligt manga är den vackraste
stranden i Kroatien, en udde av jättefina smastenar som rör
sig med havet, omgiven av tallskog
MODRO JEZERO (DEN BLAA SJÖN) och CRVENO JEZERO
(DEN RÖDA SJÖN) - sjöar nära orten Imotski i Dalmatinska
Zagora; ett unikt fenomen som bestar av tva jättedjupa hal (Crveno
jezero är 500 m djup)
MODRA SPILJA (DEN BLAA GROTTAN) - en grotta pa ön Bisevo
pa öppet hav, nära ön Vis; känd för sin bla färg; enligt manga
är den mycket vackrare än liknande grotta pa ön Capri
NERETVAS DELTA - i södra delen av landet, unik vatmark
med höga vassar, känd som en samlingspunkt för manga olika faglararter.
|
Idrott,rekreation,underhallning |
 |
|
Idrottsplatser: vid de flesta
hotell och campingläger finns det manga tennisplaner, basketbollplaner,
beachvolleyplaner osv. Tennis är särskilt populär - i Umag och
Zagreb spelas ATP-tävlingar.
Vattenidrott: det gar att hyra ut batar, fiske-
och snorklingsutrustning i alla större turistorter. Det finns
manga dyk- och seglarskolor.Rafting organiseras pa floderna
Dobra och Cetina. Kajaking och kanoting organiseras pa floderna
Kupa, Korana, Mreznica, Cetina och Una.
Klättring: klättringsvägar och vandrarhem finns
pa alla högre fjäll, särskilt i Gorski Kotar, pa fjällen Velebit,
Uèka, Mosor, Biokovo, Medvednica, Žumberaèka gora, Ivanšèica
och Papuk.
Olympiska stadion och stora idrottssalar finns i Zagreb
och Split där Universiad och Mediterranean Games tog plats.
Större stadion och idrottssalar finns ocksa i andra större städer.
Underhallning: de flesta hotell av högre kategori har
kasino och nattklubbar, särskilt de i Zagreb, Opatija, Umag,
Poreè, Rovinj, Pula och Dubrovnik. Alla större städer och viktigare
turistorter har disko. Danskvällar, samt manga andra festliga
arrangemang organiseras pa somrarna. |
|